Vad får definiera oss?
Att leva i Sverige idag är för många att leva i en konsumtionskultur där det varken råder brist på utbud eller valmöjligheter! Mitt i denna kultur bor det individer som har präglats av det samhälle som lärt dem att man själv utifrån den stora marknaden måste plocka ihop de varor som ska få definiera en, skapa ens identitet. Eftersom utbudet och valmöjligheterna i princip är obegränsade så blir detta för många ett heltidsjobb. Oftast har individen något slags mönster för själva konsumtionen (ofta pådyvlat av någon proffstyckare) men själva arbetet måste ändå utföras, vad passar in, vad måste bort? Mitt i alla listor av hissningar och dissningar kanske somliga ser den individualistiska subjektivitetens genombrott och glädjer sig (friheten sitter ju i att det är min egen känsla och mitt eget tycke som styr allt, och om alla får vara sådär "härligt" fria så har ju också jag rätt att användamig av den möjligheten), andra kanske ser den individualistiska subjektiviteten som ett väl promotat uttryck frenetiskt använt för att kunna täcka det faktum att marknadskrafterna har oss i sin hand, att många av oss helt enkelt är slavar under uppenbara men för oss subliminala påverkanskrafter. "Man vill ju liksom ha de vita lurarna till sin iPhone"? Ja kanske vill man faktiskt det, men varför vill man faktiskt det?
Någon vill faktiskt få sin vilja igenom och lyckas få oss att känna att vi måste få vår "vilja" igenom för att nå lyckokänslor. Storföretagen vill tjäna stora pengar och de lyckas ofta göra det genom en fantastiskt kreativ marknadsföring. Idag säljer man ju ofta en "livsstil". Denna byggs genom konumtion av olika "livsstilsprodukter". Vilken stil tycker man om? Är det American preppy som gäller, bohem eller något av de andra alternativen? Är man den sportiga typen eller en som vill signalera rikedom och framgång (är det då brat som gäller även om många verkar ha tröttnat på backslick nuförtiden)?
Valen är så många och vi är så otroligt utelämnade åt oss själva. Somliga skulle vilja kalla det frihet (särskilt storbolagen skulle jag tro) men jag själv känner en trötthet över denna förbannelse. Vad krävs för att jag ska passa in, vilka koder måste jag följa?
Främst av allt, vems vilja vill jag lyda?
I Bibeln talas det många gånger om Guds vilja. Hur många känner inte igen orden: ...låt Din vilja ske...? Kanske får denna korta mening många att sätta i halsen? Vadå låta någon annans vilja ske? Det är ju MIN vilja som ska ske! Men om vi då för en stund reflekterar kring att flera av oss springer storbolagens viljeärenden ständigt och jämt så kanske vi förstår att vår vilja också påverkas av andras viljor. Om vi ser till aktieägarna i många storbolag? Hur många av dem önskar inte tjäna så stora pengar som möjligt, så snabbt som möjligt och med noll intresse i vad kostnaden för omvärlden blir (miljöpåverkan, dåliga löner och arbetsvilkor). Idag verkar det ju dock bli allt mer inne att tänka ekologisk och utifrån vad som är hållbart för miljön. Kom denna mentalitet in i storbolagen för att det helt plötsligt gick upp för dess ägare och ledare att det är en fantastisk skapelse vi lever i som vi måste ta om hand eller används detta "tänk" i själva markandsföringen för att än mer mana till konsumenterna till konsumtion och samtidigt sänka deras ångestnivå? Om det är hållbart att shoppa så måste jag väl kunna shoppa gränslöst? Nja, överkonsumtion mår nog iallfall inte själen bra av. Kanske behöver vi något mer hållbart till att definiera oss.
Jag tror att det finns en Gud som skapat både himmel och jord och allt vad som där ryms och lever. Jag tror också att denne Någon ser vad som är gott och vad som är bra för människan och för skapelsen. Framförallt tror jag att denne Någon har en gränslös kärlek för människor och vill dem väl. Jag tror att Gud är den som på det allra djupaste planet kan förklara vår identitet och att denna kommer till ytan när vi låter denne Någon vara den som definierar oss.
"Jag är kristen" betyder någonting, kanske detta: att en person valt att låta sig definieras utifrån Honom, i vilkens vara vi tror oss finna vår djupaste identitet.
Om världen har utelämnat mig åt mig själv så vill jag med glädje utelämna mig själv åt den Gud som beskrivs som kärlek och som jag tror gav allt för mig. Det världen kallar för frihet kallar jag för ensamhet. Utan Gud, inte jag!
Det finns en bön som avslutar många människors dagar, en bön som Jesus själv bad innan Han stängde ögonen på Golgata: I Dina händer befaller jag min ande!
Broder Kim
Någon vill faktiskt få sin vilja igenom och lyckas få oss att känna att vi måste få vår "vilja" igenom för att nå lyckokänslor. Storföretagen vill tjäna stora pengar och de lyckas ofta göra det genom en fantastiskt kreativ marknadsföring. Idag säljer man ju ofta en "livsstil". Denna byggs genom konumtion av olika "livsstilsprodukter". Vilken stil tycker man om? Är det American preppy som gäller, bohem eller något av de andra alternativen? Är man den sportiga typen eller en som vill signalera rikedom och framgång (är det då brat som gäller även om många verkar ha tröttnat på backslick nuförtiden)?
Valen är så många och vi är så otroligt utelämnade åt oss själva. Somliga skulle vilja kalla det frihet (särskilt storbolagen skulle jag tro) men jag själv känner en trötthet över denna förbannelse. Vad krävs för att jag ska passa in, vilka koder måste jag följa?
Främst av allt, vems vilja vill jag lyda?
I Bibeln talas det många gånger om Guds vilja. Hur många känner inte igen orden: ...låt Din vilja ske...? Kanske får denna korta mening många att sätta i halsen? Vadå låta någon annans vilja ske? Det är ju MIN vilja som ska ske! Men om vi då för en stund reflekterar kring att flera av oss springer storbolagens viljeärenden ständigt och jämt så kanske vi förstår att vår vilja också påverkas av andras viljor. Om vi ser till aktieägarna i många storbolag? Hur många av dem önskar inte tjäna så stora pengar som möjligt, så snabbt som möjligt och med noll intresse i vad kostnaden för omvärlden blir (miljöpåverkan, dåliga löner och arbetsvilkor). Idag verkar det ju dock bli allt mer inne att tänka ekologisk och utifrån vad som är hållbart för miljön. Kom denna mentalitet in i storbolagen för att det helt plötsligt gick upp för dess ägare och ledare att det är en fantastisk skapelse vi lever i som vi måste ta om hand eller används detta "tänk" i själva markandsföringen för att än mer mana till konsumenterna till konsumtion och samtidigt sänka deras ångestnivå? Om det är hållbart att shoppa så måste jag väl kunna shoppa gränslöst? Nja, överkonsumtion mår nog iallfall inte själen bra av. Kanske behöver vi något mer hållbart till att definiera oss.
Jag tror att det finns en Gud som skapat både himmel och jord och allt vad som där ryms och lever. Jag tror också att denne Någon ser vad som är gott och vad som är bra för människan och för skapelsen. Framförallt tror jag att denne Någon har en gränslös kärlek för människor och vill dem väl. Jag tror att Gud är den som på det allra djupaste planet kan förklara vår identitet och att denna kommer till ytan när vi låter denne Någon vara den som definierar oss.
"Jag är kristen" betyder någonting, kanske detta: att en person valt att låta sig definieras utifrån Honom, i vilkens vara vi tror oss finna vår djupaste identitet.
Om världen har utelämnat mig åt mig själv så vill jag med glädje utelämna mig själv åt den Gud som beskrivs som kärlek och som jag tror gav allt för mig. Det världen kallar för frihet kallar jag för ensamhet. Utan Gud, inte jag!
Det finns en bön som avslutar många människors dagar, en bön som Jesus själv bad innan Han stängde ögonen på Golgata: I Dina händer befaller jag min ande!
Broder Kim
Nu lever Han
Lägenheten har förvandlats från kaos till ordning och jag förstår verkligen varför ordning är något bra. Kanske förnimmer jag en sådan känsla som Herren Gud måste haft då i begynnelsen då Han gav allt sin rätta plats och skapade ordning i sitt kosmos. I filmen "Bruce den allsmäktige" säger Gud (Morgan Freeman) vid ett tillfälle efter att ha städat tillsammans med Bruce att "allt som blivit smutsigt kan bli rent igen". Gud kan nog göra allt trasigt helt, ta itu med allt vårt skräp och göra oss fria! Det är i alla fall min förhoppning!
Då så mycket tid gått åt till städning så har studierna fått stå tillbaks lite under dagen men jag ska snart försöka bege mig in i Lukasevangeliets värld en stund genom kommentarläsning, himla intressant. PÅ Jesu tid fanns många regler för socialt umgänge och beröring mellan människor. Många människor ansågs orena och därför utanför gemenskapen, därför fick man ej heller beröra dem, komma i kontakt med dem. Vad gör Jesus, jo Han rör vid spetälska, delar måltidsgemenskap med syndare, väcker döda till liv. Sådan Han är så skall också vi vara! Gud önskar ingen utanför, Gud vill röra vid människor, alla människor. Hur är vi? Vill vi hjälpa en nerpissad a-lagare upp på benen igen då Han ramlat? Är vi rädda för dem som är sjuka? Drar vi oss bort från dem som stinker eller ser sunkiga ut? Gör vi det så gör vi inte det Gud vill? Vågar vi släppa in människor genom att visa att vi vågar beröring? Om vi gör det så gör vi det Gud vill och det Gud gör!
Fick för ett par dagar sedan en gåva från kära Ulrica Stigberg som jobbar som präst på Fryshuset i Stockholm. Nyligen var hon tjänstledig därifrån under 1 års tid och jobbade på Strängnäs stift i vilket sammanhang jag fick lära känna henne genom mitt uppdrag i Svenska Kyrkans Unga. Ulrica är för mig en stor förebild, som individ och präst och det värmer att hon tillsände mig sin senaste bok.
Gott thé ur den fina muggen som jag fick av min älskade syster Lisa på min födelsedag! Och så min Lukaskommentar med god läsning till det!
Broder Kim
Då så mycket tid gått åt till städning så har studierna fått stå tillbaks lite under dagen men jag ska snart försöka bege mig in i Lukasevangeliets värld en stund genom kommentarläsning, himla intressant. PÅ Jesu tid fanns många regler för socialt umgänge och beröring mellan människor. Många människor ansågs orena och därför utanför gemenskapen, därför fick man ej heller beröra dem, komma i kontakt med dem. Vad gör Jesus, jo Han rör vid spetälska, delar måltidsgemenskap med syndare, väcker döda till liv. Sådan Han är så skall också vi vara! Gud önskar ingen utanför, Gud vill röra vid människor, alla människor. Hur är vi? Vill vi hjälpa en nerpissad a-lagare upp på benen igen då Han ramlat? Är vi rädda för dem som är sjuka? Drar vi oss bort från dem som stinker eller ser sunkiga ut? Gör vi det så gör vi inte det Gud vill? Vågar vi släppa in människor genom att visa att vi vågar beröring? Om vi gör det så gör vi det Gud vill och det Gud gör!
Fick för ett par dagar sedan en gåva från kära Ulrica Stigberg som jobbar som präst på Fryshuset i Stockholm. Nyligen var hon tjänstledig därifrån under 1 års tid och jobbade på Strängnäs stift i vilket sammanhang jag fick lära känna henne genom mitt uppdrag i Svenska Kyrkans Unga. Ulrica är för mig en stor förebild, som individ och präst och det värmer att hon tillsände mig sin senaste bok.
Gott thé ur den fina muggen som jag fick av min älskade syster Lisa på min födelsedag! Och så min Lukaskommentar med god läsning till det!Broder Kim
När ljuden tystnar
Jag har under ett par dagar minimerat mitt användande av mailen samt haft telefonen avstängd. Det har varit en underbar stund av lugn och ro! Sann frihet är kanske inte att ständigt vara kontaktbar utan att få skapa sig ett rum som stundtals får vara ostört.
Kunde igår lämna in min recension av en engelsk bok om teologin hos evangelisten Lukas. Skönt det och det är nu dags att ge sig på en ny uppgift i Nyandlighetskursen.
Hösten är här och jag älskar att få sätta på mig lite tjockare kläder och njuta av ett större mörker. Jag hoppas att kunna ge mig ut i skogen snart för lite svampplockning. När jag var yngre var det något av det roligaste jag visste. Jag minns hur jag och min goda vän Frej plockade svamp i skogen för att kunna sälja till lärarna på skolan och göra oss en peng. Snacka om ekologiskt och närproducerat!
Jag längtar faktiskt efter att komma ut mer i naturen. Att få slippa höra bilarnas ljud, slippa se asfalterade gator och andas in doften av skog och mylla. Att få vara där naturen förblivit någorlunda orörd, där människan inte skövlat!
Ja vad är egentligen meningen med all skövling, all exploatering? Tänk om vi alla kunde leva lite enklare, köpa mindre massproducerat och mer lokalt och ekologiskt? Ibland funderar jag på hur luften för 200 år sedan kändes att andas. Eller för 1000 år sedan! Hur smakade maten förr i tiden innan alla avgaser, genmodifierat foder o.s.v.? När Gud gav oss jorden bad Han oss inte att skövla och misshandla den. Han bad oss att lägga den under oss och den meningen verkar ha fått många att tro att vi kan suga ut skapelsen bäst det bara går. Tänk om det istället var så att Gud ville att Hans skapelses krona, människan, med all den kunskap hon har fått och kan förkovra, med medvetenhet om gott och ont blev kallad till att vårda och gott förvalta denna underbara gåva vi fått?
Under sommaren har Emma och jag odlat en hel del här hemma på balkongen. Tomater, morötter, sallad och solros. De sista morötterna skall snart tas in. Inför nästa sommar har vi redan planer på hur och vad vi ska odla. Men först höst, vinter och vår innan det är dags!
Broder Kim
Kunde igår lämna in min recension av en engelsk bok om teologin hos evangelisten Lukas. Skönt det och det är nu dags att ge sig på en ny uppgift i Nyandlighetskursen.
Hösten är här och jag älskar att få sätta på mig lite tjockare kläder och njuta av ett större mörker. Jag hoppas att kunna ge mig ut i skogen snart för lite svampplockning. När jag var yngre var det något av det roligaste jag visste. Jag minns hur jag och min goda vän Frej plockade svamp i skogen för att kunna sälja till lärarna på skolan och göra oss en peng. Snacka om ekologiskt och närproducerat!
Jag längtar faktiskt efter att komma ut mer i naturen. Att få slippa höra bilarnas ljud, slippa se asfalterade gator och andas in doften av skog och mylla. Att få vara där naturen förblivit någorlunda orörd, där människan inte skövlat!
Ja vad är egentligen meningen med all skövling, all exploatering? Tänk om vi alla kunde leva lite enklare, köpa mindre massproducerat och mer lokalt och ekologiskt? Ibland funderar jag på hur luften för 200 år sedan kändes att andas. Eller för 1000 år sedan! Hur smakade maten förr i tiden innan alla avgaser, genmodifierat foder o.s.v.? När Gud gav oss jorden bad Han oss inte att skövla och misshandla den. Han bad oss att lägga den under oss och den meningen verkar ha fått många att tro att vi kan suga ut skapelsen bäst det bara går. Tänk om det istället var så att Gud ville att Hans skapelses krona, människan, med all den kunskap hon har fått och kan förkovra, med medvetenhet om gott och ont blev kallad till att vårda och gott förvalta denna underbara gåva vi fått?
Under sommaren har Emma och jag odlat en hel del här hemma på balkongen. Tomater, morötter, sallad och solros. De sista morötterna skall snart tas in. Inför nästa sommar har vi redan planer på hur och vad vi ska odla. Men först höst, vinter och vår innan det är dags!
Broder Kim
Din kärlek
Vad handlar livet egentligen om? Vad är viktigt att uppnå innan jag lämnar in?
Jag tror att ett ord som ganska bra kan beskriva många människor är ordet strävande. Att sträva är något gott, det visar ju att vi vill något och att vi försöker nå det. Frågan är kanske bara vad vi strävar efter. Om vi skalar bort sak efter sak som vi kämpar efter, utifrån vilka av dessa som är mindre viktiga; vad kommer då kärnan att bestå av?
"Den skotska katekesen frågar; varför skapades jag? Jag skapades för att tillbe Gud!" Dessa två meningar har verkligen fastnat hos mig! Ibland när jag tänker efter så finns det nog en massa saker som jag kan vara utan! Något jag inte kan vara utan är dock hoppet om Guds existens och Hans makt! Jag har i livet upptäckt att något av det mest fantastiska som finns är att tillbe. Känslan när jag vänder mig mot Gud i tacksamhet och förundran är överväldigande och ojämförbar. Tillbedjan är att visa sin kärlek, ge sitt gensvar, visa sin glädje och tacksamhet! Tillbedjan är att vända sig mot den som har vänt sig till mig och gett allt för min skull!
Sedan en ganska lång tid tillbaka har jag i min facebook-profil haft följande mening inskriven: "He died for me, now I live for Him". Jag tycker att det är en fantastisk mening och min bön är att jag för var dag allt mer ska kunna stå för den senare delen av den.
Det är så lätt att alla jordiska bekymmer kväver oss och får oss att glömma. Men Guds kärlek har förändrat allt. Det är genom denna kärlek vi behöver se alla våra jordiska bekymmer, för att ge dem dess rätta proportion och för att finna en lösning som bygger på kärlek.
"Jag vill sjunga om Din kärlek, att Du älskar mig, jag vill sjunga om Din kärlek, att Du dog för mig" /Eldkollektivet
Om kärleken får vara vår prioritetsgrund... Vad skulle vi plocka bort?
Broder Kim
Jag tror att ett ord som ganska bra kan beskriva många människor är ordet strävande. Att sträva är något gott, det visar ju att vi vill något och att vi försöker nå det. Frågan är kanske bara vad vi strävar efter. Om vi skalar bort sak efter sak som vi kämpar efter, utifrån vilka av dessa som är mindre viktiga; vad kommer då kärnan att bestå av?
"Den skotska katekesen frågar; varför skapades jag? Jag skapades för att tillbe Gud!" Dessa två meningar har verkligen fastnat hos mig! Ibland när jag tänker efter så finns det nog en massa saker som jag kan vara utan! Något jag inte kan vara utan är dock hoppet om Guds existens och Hans makt! Jag har i livet upptäckt att något av det mest fantastiska som finns är att tillbe. Känslan när jag vänder mig mot Gud i tacksamhet och förundran är överväldigande och ojämförbar. Tillbedjan är att visa sin kärlek, ge sitt gensvar, visa sin glädje och tacksamhet! Tillbedjan är att vända sig mot den som har vänt sig till mig och gett allt för min skull!
Sedan en ganska lång tid tillbaka har jag i min facebook-profil haft följande mening inskriven: "He died for me, now I live for Him". Jag tycker att det är en fantastisk mening och min bön är att jag för var dag allt mer ska kunna stå för den senare delen av den.
Det är så lätt att alla jordiska bekymmer kväver oss och får oss att glömma. Men Guds kärlek har förändrat allt. Det är genom denna kärlek vi behöver se alla våra jordiska bekymmer, för att ge dem dess rätta proportion och för att finna en lösning som bygger på kärlek.
"Jag vill sjunga om Din kärlek, att Du älskar mig, jag vill sjunga om Din kärlek, att Du dog för mig" /Eldkollektivet
Om kärleken får vara vår prioritetsgrund... Vad skulle vi plocka bort?
Broder Kim
Möten, människor, platser
Besök på Hälleforsnäs marknad och Gjuterimuséet
Besök hos moster och morbror i Åkers styckebruk
Random weekend-pics
Alltid på väg
Jag förstod igår att jag har elva dagar utan lektioner framför mig och det känns väldigt bra. Inte för att jag inte gillar skolan utan att det känns skönt att kunna fokusera på självstudier då jag har stora och krävande (utifrån mitt perspektiv) uppgifter att ta tag i.
Idag tog jag och Emma oss hem till Eskilstuna och vi befinner oss nu hemma hos hennes familj. På senaste tiden har det blivit galet mycket farande för mig, möten, lokalavdelningsbesök och annat. Jag tycker mycket om mina åtaganden, dem ger mig kraft och glädje men jag känner samtidigt mitt i allt detta en längtan efter att få vara stilla på en plats ett tag. Det vore skönt att stänga av telefonen några dagar och låta bli att kolla mailen. Det vore underbart om jag kunde sluta tänka på än det ena än det andra som jag behöver ta tag i. Jag längtar helt enkelt efter stillhet och möjlighet till eftertanke.
Imorgon drar vi iväg på marknad i Hälleforsnäs tillsammans med delar av Emmas familj/släkt på sin pappas sida. Känns spännande och skoj (det var väldigt länge sedan jag besökte en marknad)! Efter detta beger vi oss till min kära moster och morbror i Åkers styckebruk för umgänge och kortspel.
Hursomhelst...Som människa är man alltid på väg någonstans! Det är vart som är frågan!
Broder Kim
Idag tog jag och Emma oss hem till Eskilstuna och vi befinner oss nu hemma hos hennes familj. På senaste tiden har det blivit galet mycket farande för mig, möten, lokalavdelningsbesök och annat. Jag tycker mycket om mina åtaganden, dem ger mig kraft och glädje men jag känner samtidigt mitt i allt detta en längtan efter att få vara stilla på en plats ett tag. Det vore skönt att stänga av telefonen några dagar och låta bli att kolla mailen. Det vore underbart om jag kunde sluta tänka på än det ena än det andra som jag behöver ta tag i. Jag längtar helt enkelt efter stillhet och möjlighet till eftertanke.
Imorgon drar vi iväg på marknad i Hälleforsnäs tillsammans med delar av Emmas familj/släkt på sin pappas sida. Känns spännande och skoj (det var väldigt länge sedan jag besökte en marknad)! Efter detta beger vi oss till min kära moster och morbror i Åkers styckebruk för umgänge och kortspel.
Hursomhelst...Som människa är man alltid på väg någonstans! Det är vart som är frågan!
Broder Kim
Wont let you stand in my way
Vi betalar stora offer för den dröm vi har, för att nå det vi tror oss vara kallade till.
Det kan vara bra att ibland påminna sig om den stora kärleken! Att förnimma kallelsens doft och verklighet för att
tillitsfullt förtrösta på och vara trofast den som är större än vårt hjärta. Det finns dem som vill få oss att vackla, dem som vill vända oss så inåt oss själva så att vi aldrig får förnimma det gränslösa mysteriet. Gud vill oss, Gud längtar efter oss, Gud är nära. De jordiska trivialiteterna blir små och obetydliga i ljuset av Hans kärlek och kraft! Om Gud är med så är jag inte ensam! Om Gud finns, så ser Han! Om det väntar något större så måste också mitt hopp efter detta få färga mitt perspektiv på livet här och nu! Det finns distraktioner som inte är värda värde. Tänk att få somna på kvällen och känna, att om döden kom, så skulle jag vara redo, eftersom jag kan stå för den dag jag levt.
Hur mycket är det inte värt att släppa taget om för att än mer helhjärtat få sträcka sig efter den största kärleken och att också ha en öppen hand att ta emot den med?
Broder Kim
Det kan vara bra att ibland påminna sig om den stora kärleken! Att förnimma kallelsens doft och verklighet för att
tillitsfullt förtrösta på och vara trofast den som är större än vårt hjärta. Det finns dem som vill få oss att vackla, dem som vill vända oss så inåt oss själva så att vi aldrig får förnimma det gränslösa mysteriet. Gud vill oss, Gud längtar efter oss, Gud är nära. De jordiska trivialiteterna blir små och obetydliga i ljuset av Hans kärlek och kraft! Om Gud är med så är jag inte ensam! Om Gud finns, så ser Han! Om det väntar något större så måste också mitt hopp efter detta få färga mitt perspektiv på livet här och nu! Det finns distraktioner som inte är värda värde. Tänk att få somna på kvällen och känna, att om döden kom, så skulle jag vara redo, eftersom jag kan stå för den dag jag levt.
Hur mycket är det inte värt att släppa taget om för att än mer helhjärtat få sträcka sig efter den största kärleken och att också ha en öppen hand att ta emot den med?
Broder Kim
Stockholmsvisit, umgänge och Hillsongmöte, den 4 september
Jag och kära Daniel Karlsson begav oss till huvudstaden och besök på Nalen där lovsångsband från Hillsong church Sydney gästade! En härlig dag med lyfta händer, god mat, viktiga diskussioner och bra väder! Yeah!
Dinner time
Robin, Cilla och Elias
Reuben Morgan
En kort flykt in i musikens värld
Bro!
Dinner time
Robin, Cilla och Elias
Reuben Morgan
En kort flykt in i musikens värld
Bro!
Gospelmässa i Oxelösunds församling, fredag den 2 september
Sång och ljus!
Prästen Kim Bredefeldt celebrerade Nattvarden
Dansanta Veronika och Sara
