Om det är något...

Kanske är det skrämmande för att det relaterar till så många minnen, kanske ger det ångest eftersom vetskapen finns att det inte alltid blir bra, rädslan för att det ska bli helt fel! Vilket pris är jag beredd att betala, vilket pris är inte värt det? Är det någonsin värt det?

Det är tidig morgon och jag önskar så att det gick tidigare bussar ut till Torshälla än vad det gör, nu blir det att vänta. Eller jag skulle kunna nöja mig med uppehåll för då kunde jag cykla ut, nu med regnet fallande känns det inte särskilt lockande dock!

Ibland får man lita på att det löser sig, att man klarar det!

Och stress är inte särskilt kul har jag upptäckt, det är mest stressande!

Kim Baung




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0