Did I forget?
Glömde jag bort mig själv någonstans längs vägen? Gav jag aldrig mig själv tid och utrymme för att växa? Är det frukterna av detta jag skördar nu? Den viktigaste frågan kvarstår; kan jag ta igen det, kan jag ställa saker och ting till rätta?
Jag känner en stor oro, är rädd att jag inte ska klara av att skriva klart min uppsats i Tolkningsmetodik. Tiden borde vara tillräcklig, jag har några dagar på mig men arbetet ter sig som ett stort berg framför mig, jag är nära att ge upp. Jag vet att jag måste kämpa!
Allt i livet är inte lätt, hur mycket jag än önskar att det vore det. Det finns en mening med att få kämpa, en mening med att ha det svårt. Kanske önskar jag bara lite mer tillförsikt, att jag inte målade mitt liv och min verklighet i svart och vitt.
Jag längtar efter att få göra gott, längtar efter att få leva självutgivande och det finns egentligen inte mycket som hindrar mig, förutom lathet, inbundenhet, rädsla och rutin.
Jag är tacksam för att det i alla fall börjar bli tydligare för mig, att det finns så mycket att göra, och atyt det är helt i min hand!
Amen!
Jag känner en stor oro, är rädd att jag inte ska klara av att skriva klart min uppsats i Tolkningsmetodik. Tiden borde vara tillräcklig, jag har några dagar på mig men arbetet ter sig som ett stort berg framför mig, jag är nära att ge upp. Jag vet att jag måste kämpa!
Allt i livet är inte lätt, hur mycket jag än önskar att det vore det. Det finns en mening med att få kämpa, en mening med att ha det svårt. Kanske önskar jag bara lite mer tillförsikt, att jag inte målade mitt liv och min verklighet i svart och vitt.
Jag längtar efter att få göra gott, längtar efter att få leva självutgivande och det finns egentligen inte mycket som hindrar mig, förutom lathet, inbundenhet, rädsla och rutin.
Jag är tacksam för att det i alla fall börjar bli tydligare för mig, att det finns så mycket att göra, och atyt det är helt i min hand!
Amen!
Kommentarer
Trackback
