Forever
"Du hatar synden eftersom Du älskar syndaren"
Det viktiga är inte att jag har rätt, det är att Gud har rätt och att jag följer i Hans vilja!
Jag slits nästan itu stundtals känns det som men jag försöker härda ut, försöker finna goda anledningar, försöker släppa taget. Börjar förstå att mystik måste komma innan etik och att livet kommer bli snudd på omöjligt om jag ska vara lagisk och fördömande hela tiden.
Och mitt hopp är att syntes ska nås, en slags samstämmighet som är från Honom som möjliggör!
Min bön är kraft från Dig, ett förlåtande och kärleksfullt sinnelag, frid och ro, att inte döma utan se till idag!
Kim Baung
Det viktiga är inte att jag har rätt, det är att Gud har rätt och att jag följer i Hans vilja!
Jag slits nästan itu stundtals känns det som men jag försöker härda ut, försöker finna goda anledningar, försöker släppa taget. Börjar förstå att mystik måste komma innan etik och att livet kommer bli snudd på omöjligt om jag ska vara lagisk och fördömande hela tiden.
Och mitt hopp är att syntes ska nås, en slags samstämmighet som är från Honom som möjliggör!
Min bön är kraft från Dig, ett förlåtande och kärleksfullt sinnelag, frid och ro, att inte döma utan se till idag!
Kim Baung
JHVH
En önskan om att vara lite bättre, att trivas med det och inte bry mig ett dugg om det andra. Att helt enkelt kunna trivas med det som gör mig till mig, att inte spegla mig i andra, att inte bry mig om det gamla. Att leva det nya livet, var dag som en ny dag!
Och veta att i slutänden är det mellan Dig och mig...
Och veta att i slutänden är det mellan Dig och mig...
Alltid där
Tankarna flödar över men få av dem lämpar sig för att skrivas ner här!
Det har varit en omtumlande vecka på många sätt och vis.
I onsdags meddelade jag min chef att jag inte kommer att fortsätta jobba på den tjänst jag nu har i församlingen utan att jag istället ämnar börja studera heltid i Örebro från och med våren 2011. Dock kommer jag även efter nyår ha kvar en del konfirmandarbete vilket känns väldigt bra, men i övrigt blir det plugg, plugg, PLUGG! Vilket känns så oerhört bra och så väldigt rätt!
I fredags träffade jag Lars. Många stunder var det inte helt lätt men det är nog bra det. Lars påtalade en del val jag nog gjort och gör som inte riktigt passar sig...
Och vi talade om min idealbild...
Och märkte att den är ganska långt bort...
Fredag-lördag vistades jag i Stockholm och hälsade på kära Jannicke och Fredrik! På lördagen träffade jag också min gamla elev Veronica och fick glädjen att höra en ordentlig uppdatering, hänga på gospelcenter och njuta av riktigt god Nachotallrik:) Nästa gång ska vi hinna med Gudstjänsten också :)
Idag har jag spelat på 2 Gudstjänster i Torshälla. Det kändes inte alls bra, kände mig inte förberedd, inte taggad!
Och hos mig finns den där gnagande känslan som säger: Inte bra nog, inte rätt!
Om jag aldrig lär känna mig själv så är jag ändå helt och hållet känd av dig...
Lär mig att känna Din Andes ledning, så att jag vet att Din väg jag går...
Snälla!?!
Det har varit en omtumlande vecka på många sätt och vis.
I onsdags meddelade jag min chef att jag inte kommer att fortsätta jobba på den tjänst jag nu har i församlingen utan att jag istället ämnar börja studera heltid i Örebro från och med våren 2011. Dock kommer jag även efter nyår ha kvar en del konfirmandarbete vilket känns väldigt bra, men i övrigt blir det plugg, plugg, PLUGG! Vilket känns så oerhört bra och så väldigt rätt!
I fredags träffade jag Lars. Många stunder var det inte helt lätt men det är nog bra det. Lars påtalade en del val jag nog gjort och gör som inte riktigt passar sig...
Och vi talade om min idealbild...
Och märkte att den är ganska långt bort...
Fredag-lördag vistades jag i Stockholm och hälsade på kära Jannicke och Fredrik! På lördagen träffade jag också min gamla elev Veronica och fick glädjen att höra en ordentlig uppdatering, hänga på gospelcenter och njuta av riktigt god Nachotallrik:) Nästa gång ska vi hinna med Gudstjänsten också :)
Idag har jag spelat på 2 Gudstjänster i Torshälla. Det kändes inte alls bra, kände mig inte förberedd, inte taggad!
Och hos mig finns den där gnagande känslan som säger: Inte bra nog, inte rätt!
Om jag aldrig lär känna mig själv så är jag ändå helt och hållet känd av dig...
Lär mig att känna Din Andes ledning, så att jag vet att Din väg jag går...
Snälla!?!
Nära
Den enda vilja som behövs är att vilja lägga sin egen vilja under Hans vilja!
Ske Din vilja...
I mitt liv...
Över mitt liv...
För mitt liv...
Genom mitt liv...
Amen!
Ske Din vilja...
I mitt liv...
Över mitt liv...
För mitt liv...
Genom mitt liv...
Amen!
Min familj
Jag är så tacksam för min familj. För mina älskade småsystrar som vuxit sig så stora och starka, som kämpar, som är starka, som är så duktiga. Lisa med sin fantastiska fototalang (satt nyligen och häpnade över alla vackra bilder på hennes blogg lisaviktoria.devote.se) och sin förmåga att orka något otroligt. Amelie som flyttat hemifrån (själv bor jag hemma haha) tillsammans med sin pojkvän, som jobbar och sliter och ändå lyckats upprätthålla goda relationer med vänner och familj.
Glädje över mina andra syskon och deras familjer, vi är en stor familj med respektive och barn, men vi är alla en och samma familj, en familj som jag är en del av till en stor glädje.
Jag är tacksam för min mor och far och jag känner glädje över att få ha två föräldrar och en relation till dem båda, det är något många saknar och något jag aldrig vill ta för givet. Mamma som kämpar och får allt att gå ihop och som alltid stått mig nära. Pappa som så gärna ställer upp, som inte säger nej utan vill hjälpa till.
Min älskade flickvän Emma som jag ser som en självklar del av min familj. Denna underbara flicka som jag känner så stor samhörighet och likhet med på så många plan. Denna underbara flicka som jag inte kan låta bli att ligga vaken med på nätterna till långt in på småtimmarna, att vara nära varandra och få uppleva kärleken, att tala i timmar och trots tröttheten vilja tala mer.
Kärlek och gemenskap är grunden för livet!
Det är snart julafton och jag kom att tänka på den julklapp som berörde mig så väldigt djupt och som min syster Lisa gav mig förra julen, ett hjärta med texten: "älskar dig"
Jag älskar er min familj och jag tackar Gud för er och att jag får vara en del av denna gemenskap!
Kim Baung
Glädje över mina andra syskon och deras familjer, vi är en stor familj med respektive och barn, men vi är alla en och samma familj, en familj som jag är en del av till en stor glädje.
Jag är tacksam för min mor och far och jag känner glädje över att få ha två föräldrar och en relation till dem båda, det är något många saknar och något jag aldrig vill ta för givet. Mamma som kämpar och får allt att gå ihop och som alltid stått mig nära. Pappa som så gärna ställer upp, som inte säger nej utan vill hjälpa till.
Min älskade flickvän Emma som jag ser som en självklar del av min familj. Denna underbara flicka som jag känner så stor samhörighet och likhet med på så många plan. Denna underbara flicka som jag inte kan låta bli att ligga vaken med på nätterna till långt in på småtimmarna, att vara nära varandra och få uppleva kärleken, att tala i timmar och trots tröttheten vilja tala mer.
Kärlek och gemenskap är grunden för livet!
Det är snart julafton och jag kom att tänka på den julklapp som berörde mig så väldigt djupt och som min syster Lisa gav mig förra julen, ett hjärta med texten: "älskar dig"
Jag älskar er min familj och jag tackar Gud för er och att jag får vara en del av denna gemenskap!
Kim Baung
Ge mig sömn
Känner att jag är på väg att somna stående snart(fast just nu sitter jag ju). Hade tänkt låna vilorummet här på skolan men en annan elev hann före med bara några sekunder:/ Men men, får känna glädje över att den andra eleven får vila en stund:)
När jag igår stod i Örebro och väntade på tåget hem så tyckte jag mig se en man som jag kände igen, ganska snart förstod jag att det var Ärkebiskop Anders Wejryd som stod och väntade på samma tåg som jag själv. Jag kände att den här chansen får jag inte missa, att prata med denna man som är överhuvud för den kyrka som jag lever i och som jag en dag önskar att verka som präst inom. Hjärtat började slå lite snabbare, eller kanske mycket snabbare (gissar att det är denna känsla som människor drabbas av när de ser någon kändis de ser upp till), när jag beslutade mig för att jag måste försöka få en plats brevid honom på tåget. Jag följde efter in i samma vagn och frågade vänligt om man kunde få slå sig ner brevid Ärkebiskopen. Det gick så bra så och jag kände och känner en glädje över att jag vågade vara lite modig!
Vi talades vid en del om Anders väg in i prästämbetet, biskopsämbetet och så slutligen den roll han idag har som Ärkebiskop för en kyrka bestående av 6,8 miljoner medlemmar. Jag fick berätta om varför jag vill bli präst, hur jag hamnat i Örebro. Vi hann också med en del om vad det innebär och hur det är att vara just Ärkebiskop och tankar om Svenska kyrkan i stort.
Anders sa något väldigt viktigt, en av de saker som berörde mig djupt under vårt samtal, när jag frågade om vad han anser vara viktigast för Svenska kyrkan idag. Han sa: Det är att våga tala om Jesus och att det Han gjort skapar en förändring i våra liv(fritt återgivet). Det var så oerhört skönt att höra detta, avskalat, enkelt och precis vad allt det vi gör bör, ska och måste handla om.
En annan sak som också gjorde intryck var att Anders när vi skiljdes åt sa: "Välsigne dig". Jag blev så paff så att jag bara fick fram ett detsamma! Jag är nog ovan vid detta språk men för honom kändes (som jag uppfattade) det så naturligt och det kändes bra att få höra de orden, denna tillönskan, det som vi alltid borde önska varandra.
Det kändes bra att få träffa denna man, att jag fick en liten personlig stund med honom.
Det tackar jag Gud för, samtidigt som jag vill tacka för alla andra människor som finns i min närhet, min familj (dit jag räknar min älskade Emma), vänner, lärare och andra som jag får möta!
Tack!
Kim Baung
När jag igår stod i Örebro och väntade på tåget hem så tyckte jag mig se en man som jag kände igen, ganska snart förstod jag att det var Ärkebiskop Anders Wejryd som stod och väntade på samma tåg som jag själv. Jag kände att den här chansen får jag inte missa, att prata med denna man som är överhuvud för den kyrka som jag lever i och som jag en dag önskar att verka som präst inom. Hjärtat började slå lite snabbare, eller kanske mycket snabbare (gissar att det är denna känsla som människor drabbas av när de ser någon kändis de ser upp till), när jag beslutade mig för att jag måste försöka få en plats brevid honom på tåget. Jag följde efter in i samma vagn och frågade vänligt om man kunde få slå sig ner brevid Ärkebiskopen. Det gick så bra så och jag kände och känner en glädje över att jag vågade vara lite modig!
Vi talades vid en del om Anders väg in i prästämbetet, biskopsämbetet och så slutligen den roll han idag har som Ärkebiskop för en kyrka bestående av 6,8 miljoner medlemmar. Jag fick berätta om varför jag vill bli präst, hur jag hamnat i Örebro. Vi hann också med en del om vad det innebär och hur det är att vara just Ärkebiskop och tankar om Svenska kyrkan i stort.
Anders sa något väldigt viktigt, en av de saker som berörde mig djupt under vårt samtal, när jag frågade om vad han anser vara viktigast för Svenska kyrkan idag. Han sa: Det är att våga tala om Jesus och att det Han gjort skapar en förändring i våra liv(fritt återgivet). Det var så oerhört skönt att höra detta, avskalat, enkelt och precis vad allt det vi gör bör, ska och måste handla om.
En annan sak som också gjorde intryck var att Anders när vi skiljdes åt sa: "Välsigne dig". Jag blev så paff så att jag bara fick fram ett detsamma! Jag är nog ovan vid detta språk men för honom kändes (som jag uppfattade) det så naturligt och det kändes bra att få höra de orden, denna tillönskan, det som vi alltid borde önska varandra.
Det kändes bra att få träffa denna man, att jag fick en liten personlig stund med honom.
Det tackar jag Gud för, samtidigt som jag vill tacka för alla andra människor som finns i min närhet, min familj (dit jag räknar min älskade Emma), vänner, lärare och andra som jag får möta!
Tack!
Kim Baung
Everlasting God
Du vänder den jobbiga känslan som tränger sig på!
"Du tog av mig sorgens dräkt och klädde mig i glädje"/Ps
"Du tog av mig sorgens dräkt och klädde mig i glädje"/Ps
I slutet
Jag vet vad jag behöver, jag behöver det här!
Varje kväll, varje morgon
Just nu ser jag på min älskade som slumrar sött och jag kan lova att det inte bara är sömnen som är söt!
Att somna brevid dig, att vakna med dig vid min sida!
Kalas!
Att somna brevid dig, att vakna med dig vid min sida!
Kalas!
En plats för mig
Det är en fantastiskt känsla, aningen!
Det känns spännande och lockande, vill spendera massor med tid bland dessa människor, i dessa lektionssalar, bland böcker och lyssna till föreläsningar!
Det känns bra!
Tack!
Tack för att jag får gå i skolan!
Tack för lärare, tack för nya och gamla kurskamrater!
Tack för gott fika, goda samtal och härlig samvaro!
Tack för att få be tillsammans och ana det vackra!
Tack för lärare, tack för nya och gamla kurskamrater!
Tack för gott fika, goda samtal och härlig samvaro!
Tack för att få be tillsammans och ana det vackra!
Kryptisk
Ibland fattar jag knappt själv vad jag menar när jag ser på det jag skrivit, så när någon inte förstår så är det inte konstigt alls. Jag gör omskrivningar, klär om orden...
Jaja!
Snart upp och sjunga i S:t Andreas:)
Sedan får jag träffa min älskling<3 Och så ska vi bowla med pappa, Moinca, Lisa, Amelie, Mattias, Martin, Pethra, Axel:)
Nu dags för förberedelser känner jag!
Och jag älskar hur min kropp hatar det, det gör allt enklare!
Jaja!
Snart upp och sjunga i S:t Andreas:)
Sedan får jag träffa min älskling<3 Och så ska vi bowla med pappa, Moinca, Lisa, Amelie, Mattias, Martin, Pethra, Axel:)
Nu dags för förberedelser känner jag!
Och jag älskar hur min kropp hatar det, det gör allt enklare!
Jag vet vad jag vill och jag vet vem jag vill vara!
Jag orkar inte mer, jag vill inte mer, kan inte mer!
Vissa saker klarar man själv inte av, kanske har jag funnit min stora svaghet, något jag inte kan hantera!
Och jag vill inte utsätta mig själv för detta längre, det gör mig bara ledsen och får mig att känna mig som en mindre människa. Orkar inte göra någon annan orolig och besviken, men främst av allt inte mig själv!
Jag orkar inte!
Vissa saker klarar man själv inte av, kanske har jag funnit min stora svaghet, något jag inte kan hantera!
Och jag vill inte utsätta mig själv för detta längre, det gör mig bara ledsen och får mig att känna mig som en mindre människa. Orkar inte göra någon annan orolig och besviken, men främst av allt inte mig själv!
Jag orkar inte!
