Den största skönheten
Som ganska liten lärde jag mig att man ska se på det som är vackert. Detta kan givetvis bli fel, ingen tycker väl om någon som stirrar och jag tror heller inte att man som person alltid bör ta första tillfälle i akt att fästa ögonen på det man anser vackert, man måste alltid minnas vart man har sitt hjärta och hur ens moral bör ta sig uttryck utifrån det. Jag är absolut inte en sådan person som anser att den som är i ett förhållande måste gå med ögonen ner i backen hela dagen men jag vet själv vart jag tycker att gränser går och på samma sätt som jag önskar och hoppas att andra håller dem gränserna så måste jag också hålla dem själv (nu talar jag väldigt generellt utifrån livet som helhet hitills).
Men, det här med skönhet då. Väldigt mycket av den skönhet som ryms i världen är givetvis väldigt subjektiv, vissa personer har en större benägenhet att falla för brunetter än blondiner, för blåögda mer än brunögda o.s.v. Sedan finns det skönhet som sitter på insidan. För mig så betyder människors moral och personliga karaktär mycket för andra spelar kanske helt andra saker mycket större roll.
Jag tror att livet mycket handlar om all den skönhet vi kan uppleva, jag tror inte Gud önskar självförnekelse av oss och att vi aldrig ska få njuta av det som är vackert. Jag tror att livet från början skapades för att vara just vackert. Sen är frågan kanske mer om vad vi ser skönheten i. Jag tror att vi i det skapade kan uppleva Skaparen som är den största skönheten. När vi njuter av det som är vackert tror jag att det är viktigt att vi inte gör det skapade till en avgud, att vi börjar tillbe själva naturen, att vi visar kärlek för ytliga ting (även om vi givetvis kan känna en glädje över dem) utan att vi försöker komma ihåg den skönhet som ligger bakom allt detta vackra.
När männiksor förr talat om att man kan uppleva Gud i naturen har jag nog ibland ställt mig lite frågande till detta, men jag märker i och med att jag alltmer börjat uppskatta naturen och att vara i den att den skönhet som finns i det skapade förtäljer skönheten om den som skapat det.
Mycket i livet tror jag handlar om att se längre än våra lekamliga ögon når, att någonstans förnimma den dimension som ger en djupare mening till det liv vi lever och den plats vi lever detta liv på. 
Kim Baung
