Befrielse
Jag har på senaste tiden läst en del om befirelseteologi i den Kyrkohistoriska kurs som jag just nu läser. Befrielseteologin gjorde sin entré i Latinamerika. I denna teologiska strömning (teologi betyder ungefär "läran om Gud") läggs inte fokus på de frågor som man ofta inom kyrkan funderat kring, dem om Guds natur, om Treenigheten (att Gud uppenbarar sig i tre former men ändå är en Gud) om Kristi två naturer (både sann människa och sann Gud, men bara en person) utan om vems sida Gud står på, vad Han vill o.s.v. Detta kan förstås om man tittar på i vilken miljö befrielseteologin uppkom. Människor levde i fattigdom och under förtryck av militärdiktaturer i Latinamerika under stora delar av 1900-talet och här uppstod denna riktning. Många av kyrkans trogna ansåg att det var viktigt att identifiera sig med de fattiga och förtryckta, det berättas särskilt om en biskop som vägrade bo i biskopsresidenset och istället lät sig inackorderas i ett litet rum längs bak i kyrkan, denne man tog identifikationen med de fattiga och förtryckta på stort allvar och värdet av detta såg han som viktigare än att han skulle få bo pråligt. Befrielseteologin markerar ofta att Jesus ställde sig på de minstas sida och därför skall också kyrkan göra det.
Mitt i allt detta tänker jag på den fastetid vi är inne i och hur befrielseteologin kan uppmana oss till något. Nämligen att aktivt genom att avstå något kunna identifiera oss med dem har det svårare än oss själva. Och fasta kan man göra på många olika sätt, t.ex. genom att kanske duscha bara varannan dag, att bära samma kläder flera dagar i rad, det behöver nödvändigtvis inte just handla om att avstå mat och dryck under en längre tid på dagen. Genom att fasta tror jag att vi kan förnimma det som många människor lever under idag,sorgsenhet, fattigdom och att inte kunna få det dem behöver på många olika plan. När vi identifierar oss med dem fattiga och känner av deras lidande så tror jag också att våra hjärtan kan öppnas och att vi ställer oss frågan: Vad kan jag göra för att lindra min broders eller systers nöd?
Engagemang föds ur att vi känner med...
Den kristne artisten Bono sa i ett tal:
"God has a special place for the poor. The poor are where God lives...
God my friends is with the poor. And God is with us, if we are with them"
Och det är väldigt lätt att ställa frågan till andra vad dem kan göra för sina medmänniskor, men jag tror att jag måste börja i rätt ände, alltså att fråga mig själv denna fråga...
Kanske är det detta jag kommer tänka på innan jag somnar ikväll...
God natt!
Kim Baung
