Solen gör mig matt
Jag är verkligen helt slut, solen tar på krafterna!
Besökte Kumla idag för att gratulera Jannike, mycket trevligt med gott sällskap och god tårta!
Har idag funderat en hel del kring detta med rent och orent. Det hela började med att jag läste lite ur boken "Om Jesus" av Jonas Gardell. I boken berättar han om hur den lärda eliten av det judiska folket var väldigt strikta med renhetslagarna. Sjuka människor fick inte vidröras och syndare fick man absolut inte ligga till bords med (äta en middag med, jag skulle gilla att käka halvliggandes). Till syndare räknades tulltjänstemän och prostituerade bland annat. Jesus gör något helt otroligt, Han vidrör de orena och Han ligger till bords med syndare. Vad kan jag lära mig av detta? Givetvis att jag ska umgås med alla sorters människor, att Gud älskar även de orena (tack och lov för det, jag är ingen renlärig jude, inte ens en renlärig kristen säkert).
Jag tror på en Gud som letar efter ledsna människor, sådana som lider, som gråter, som inte klarar livet så väl som de önskar. Människor som gjort misstag och som vet det, människor med krossade hjärtan helt enkelt.
Med dessa reflektioner kring rent och orent i bakhuvudet klev jag in på stationsområdet i Örebro, efter att jag varit och köpt en bok om hur man bör/kan/läsa (vet inte riktigt) Bibeln och också hunnit med ett besök i Nickolai kyrka, och här kom en ordentligt berusad man fram till mig. Vi pratade lite, jag försökte hjälpa honom lite emd det han ville ha hjälp med. Han blev glad att någon ville prata, att någon brydde sig, han visade detta med kramar och att ta i hand...
... och där kom tankarna igen, tankarna om rent och orent... att det kanske var lite jobbigt att han var närgången, tankar om när han senast duschade och annat! Det var jobbigt, jag ville tvätta händerna, komma därifrån. Och jag skämdes och skäms för mina reaktioner. Jag tror inte Jesu första tanke efter att Han rört vid den spetälske var att få tvätta händerna, troligtvis bekymrade Han sig inte alls om det, men jag gjorde det och gör det. Och jag önskar att jag inte tänkte i termerna av rent och orent, att jag inte fäste fokus vid yta på ett sådant sätt att det skapar hinder för att se människan!
Jag skulle tro att Gud vill att jag jobbar med det här, jag vill jobba med det för jag vill inte att en längtan efter att få tvätta händerna infinner sig när jag tagit i hand med en full man.
Jag vill inte vara ytlig, vill inte döma!
Kim Baung
Besökte Kumla idag för att gratulera Jannike, mycket trevligt med gott sällskap och god tårta!
Har idag funderat en hel del kring detta med rent och orent. Det hela började med att jag läste lite ur boken "Om Jesus" av Jonas Gardell. I boken berättar han om hur den lärda eliten av det judiska folket var väldigt strikta med renhetslagarna. Sjuka människor fick inte vidröras och syndare fick man absolut inte ligga till bords med (äta en middag med, jag skulle gilla att käka halvliggandes). Till syndare räknades tulltjänstemän och prostituerade bland annat. Jesus gör något helt otroligt, Han vidrör de orena och Han ligger till bords med syndare. Vad kan jag lära mig av detta? Givetvis att jag ska umgås med alla sorters människor, att Gud älskar även de orena (tack och lov för det, jag är ingen renlärig jude, inte ens en renlärig kristen säkert).
Jag tror på en Gud som letar efter ledsna människor, sådana som lider, som gråter, som inte klarar livet så väl som de önskar. Människor som gjort misstag och som vet det, människor med krossade hjärtan helt enkelt.
Med dessa reflektioner kring rent och orent i bakhuvudet klev jag in på stationsområdet i Örebro, efter att jag varit och köpt en bok om hur man bör/kan/läsa (vet inte riktigt) Bibeln och också hunnit med ett besök i Nickolai kyrka, och här kom en ordentligt berusad man fram till mig. Vi pratade lite, jag försökte hjälpa honom lite emd det han ville ha hjälp med. Han blev glad att någon ville prata, att någon brydde sig, han visade detta med kramar och att ta i hand...
... och där kom tankarna igen, tankarna om rent och orent... att det kanske var lite jobbigt att han var närgången, tankar om när han senast duschade och annat! Det var jobbigt, jag ville tvätta händerna, komma därifrån. Och jag skämdes och skäms för mina reaktioner. Jag tror inte Jesu första tanke efter att Han rört vid den spetälske var att få tvätta händerna, troligtvis bekymrade Han sig inte alls om det, men jag gjorde det och gör det. Och jag önskar att jag inte tänkte i termerna av rent och orent, att jag inte fäste fokus vid yta på ett sådant sätt att det skapar hinder för att se människan!
Jag skulle tro att Gud vill att jag jobbar med det här, jag vill jobba med det för jag vill inte att en längtan efter att få tvätta händerna infinner sig när jag tagit i hand med en full man.
Jag vill inte vara ytlig, vill inte döma!
Kim Baung
Kommentarer
Trackback
