Nålsögat
Och dagarna går så väldigt snabbt känns det som. När kvällen kommer så undrar jag vart alla timmar tagit vägen och vad jag hunnit uträtta. Kanske är det så att dagarna känns så korta efter solen skiner så många timmar av dagarna. När klockan är 18.00 känns det som klockan 15.00 typ, aja!
Jag hoppas just nu på en väldigt härlig vecka, jobb tisdag-onsdag och på onsdag kväll går jag och Johanna på Eclipse<3
Torsdag blir det förhoppningsvis vandring på Sörmlandsleden vilket jag känner mig heltaggad till!
Har precis börjat läsa en bok som jag troligtvis kommer att ha i en kurs lite längre fram i tiden. boken heter "allt läsa och förstå Bibeln- en handbok". En ganska ambitiös titel må jag säga och intentionerna i den verkar goda men det är väldigt tydligt att författarna hör hemma i en viss tradition/kyrkoriktning.
I Bibeln finns en text som lyder: "Det är svårare för en rik att komma in i himmelriket än för en kamel att komma igenom ett nålsöga". Författarna tar upp berättelsen om att det fanns en port i Jerusalem som kallades "Nålsögat" och när kameler skulle in genom denna fick de med svårighet knäa sig igenom. Detta har använts som ett argument för att det faktiskt är möjligt för en rik att ta sig in i himlen. Dock fortästter författarna med att berätta att någon sådan port faktiskt inte existerat. Läser man denna mening tillsammans med den efterföljande får man dock det glada budskapet att trots att det är omöjligt för den som förlitar sig till sina rikedomar så kan Gud rädda denne.
Jag tror på en Gud som räddar, en Gud som kan göradet omöjliga som inte jag kan göra. Skulle man hårdra denna text uppstår dock ett problem enligt min mening. Det är inte så viktigt att sluta förlita sig på rikedomar för Gud kan rädda. Följer vi då Jesu uppmaning som lyder: "Sälj allt och kom och följ mig"?
Jag kan ärligt säga att det skulle vara svårt för mig att sälja allt jag "äger", följa Jesus (vad innebär det ordagrant när man sålt allt, att lita till att Gud sörjer för mig?). Jag är t.ex. verkligen fäst vid mitt nya stormkök som jag ska använda på vandringen i veckan och jag skulle ärligt talat inte vilja sälja det. Det är kanske inte så lätt att följa Jesus, men jag måste ju försöka så länge jag bekänner Honom som min Herre. En dag är jag kanske redo att sälja allt jag äger, dela ut till de fattiga och också leva som en av dem, att dela de allra minstas vardag.
Jag tänker allt mer på detta med att spendera pengar och konsumera. Det känns inte särskilt bra att göra av med en massa pengar som andra människor är i ett skriande behov utav, hur kan jag förneka mina medmänniskor det mina pengar skulle kunna göra för dem? Troligtvis lär jag spendera en massa pengar imorgon på saker jag själv vill ha...
Hursomhelst känner jag en längtan att få leva lite enklare, en vardag som inte styrs av pengar på det sätt som den gör idag...
Kim Baung
