Så långt borta

Ge mig något att hålla fast vid, ge mig trovärdighet hos Dig!

Känns som om jag är inne i den mest hajpade perioden på året just nu, jobb, skola, kommers, krav, överhöga förväntningar och en massa åtaganden som suger musten ur mig. Stanna tiden en stund, andas lite grann, inte behöva skynda, inte behöva göra? JA TACK!

Och jag har så svårt för dryghet och dumhet?

Jag ska springa loppet för den krans som inte vissnar, men jag behöver kraft för att orka!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0