kimbaung

Och kanske vore det bäst att bara säga nej! Nej till mig själv och nej till andra! Kanske är det vad som skulle gagna alla bäst! Varför kan tidpunkten inte vara rätt, jag klarar det inte själv, det är som om jag har en autoimmun, känslomässig sjukdom!

Som om jag måste göra de val som kommer kosta så otroligt mycket!

Att vara lojal är inte min grej, jag vet inte riktigt hur man gör. Jag är för impulsiv, för full av beslutsångest, kan inte välja.

Men jag hatar att ha det så här...

Vill vara Hans, kan nog inte vara din och inte din heller, det är nog bäst så!

Men tänk om ett dåligt val just nu kan sabba allt det som var meningen att hända. Men om det är meningen så måste det väl slå in, om Gud vill och har tänkt ut det så, eller måste jag hjälpa till själv?

Jag orkar inte hjälpa till själv riktigt just nu, just nu vill jag tänka på något annat, ta mig någon annanstans, till en fredad zon... Men det är svårt att finna en fredad zon från sig själv!

Och om Du vill, om Du kan vara mig tillräcklig så ske Din vilja, och kan Du inte vara mig tillräcklig så döda det onda Gud så att jag får uppleva den kärlek som kommer från Dig och som manifesteras i kärleksrelationer! Men vad som än sker, ske Din vilja!

min...

din...

hur?

fan...